0 Läs mer >>
***
Åter igen, dags för the good stuff!
 
Jag och min kompis håller på ta MC-kort. Jag har inte kortet än men idag köpte jag ÄNTLIGEN min första hoj! En fantastisk, underbar och supersexig Kawasaki Vulcan 900!
 
För övrigt har GlenDronach nyligen släppt sin batch 13 av single casks. Den numera välbekanta kallsvetten kommer när man ser priserna. Jag kan ju som vanligt inte hålla fingrarna i styr och har lagt siktet på #40, #76 och #2361. För er som redan har kikat på släppet kan se anledningen till mitt val av fat. Samtliga är nämligen lagrade på Oloroso-fat. Jag får lite extra fjärilar i magen av #40 som är från 1993, ett år som visat sig spotta ur sig flera av destilleriets allra bästa single casks! Det är ju dessutom en extra skön känsla när man klyckas norpa den sista flaskan av både #2361 och # 76 på Master of Malt. Vi får se om jag kan få tag på #40 på annat håll. På ett sätt känns det som att jag inte har råd med dem när jag precis köpt en hoj, men det är så svårt när de förföriskt röda dropparna tycks viska "köp oss, du BEHÖVER oss"....
Man skulle kunna tro att jag har problem....
 
 
GlenDronach 19yo
PX-sherry casks
55,8%
Bottled for The Whisky Store, Tyskland
 
Doft: Här kommer gummistövlarna som jag så ofta finner i nyöppnade GlenDronach (dock försvinner de efter lite frisk luft). Väldigt robusta sherry-toner som för tankarna till Ben Nevis single casks när de är som bäst. Mörk honung och dadelsirap delar rum med mörk choklad och kanel. Så småningom kommer även svaga noter av obryggt svart te och en hint av piptobak.

Smak: Smaken speglar doften på många sätt. Inget gummi men dadlar och torkade fikon samsas med mer anonym torkad frukt. Denna är väldigt söt... sötare än vad doften antyder. Honung, torkade jordgubbar, lite ek samt nejlika och kanel. Möjligen gömmer sig lite cappuccino i bakgrunden också. Fin balans rakt igenom.
 
Avslutningsvis: Den är helt enkelt underbar! När jag läser mina egna smaknoter så låter det sannerligen som ett MVG... men något håller mig tillbaka. Detta är absolut en högklassig whisky, men jag känner att det är något som fattas. Jag har ingen aning om vad det är så kanske är det orättvis av mig att bara ge den ett VG+, men så får det bli.
VG+
***
 

GlenDronach 1995

0 Läs mer >>
***
Den här whiskyn smakade jag redan i Januari, på min födelsedag, men i sedvanlig ordning har jag svårt att få tummen ur.
 
Jag och Longmorn är inte så nära bekanta. Jag har smakat deras 16-åring, alltså deras "nya" med det lilla metallhalsbandet. Jag kan inte säga att jag var speciellt imponerad. Dock har jag endast hört det talas varmt om deras "gamla" 16-åring och är sugen på att prova den. Longmorns 16-åring tycks vara deras enda officiella utgåva. Jag vet att största delen går till blended-industrin (tex Chivas Regal om jag inte misstar mig) men den syns även till och från hos de oberoende buteljerarna (främst Gordon & MacPhail). Precis som Glen Grant så tycks Longmorn göra sig extra fin som gamla (läs 30+) sherrylagringar.
 
Buteljeringen jag har provat här är 30 år gammal och lagrad på just sherryfat. Dessvärre vet jag inte så mycket mer än så. Jag vet inte vilken typ av sherry, fatnummer, antal flaskor osv.
 
 
Longmorn 30yo
Sherrycask, 43%
Buteljerad av Gordon & MacPhail
 
Doft: Doften domineras av röda näst intill övermogna äpplen glaserade med knäck. Tätt efter kommer marsipan, arrak och jordgubssylt. Doften av gammalt inoljat trä är prominent. Med tiden växer såväl mandel som syrlig citrus fram. Även en hint av russin.

Smak: Smaken är överöst med ugnsbakade frukter och skogsbär! Snabbt tar dock eken över hand och bjuder på driftved, multnade löv, hö och möjligen lite nässlor. Whiskyn är väldigt len och har en medelstor kropp som skulle växa mer med en högre alkoholhalt.
 
Avslutningsvis: Precis vad man kan begära/förvänta sig av en sherrylagrad 30-åring. Inte ett spår av svavel, bara mjuka mogna frukter och gammalt trä. Personligen tycker jag att de flesta whiskys når sin sweetspot när de är 15-25 år gammal. Nog för att den här whiskyn har åldrats med värdighet men jag hade förmodligen tyckt om den mer vid 21-24 år. Tycker man om äldre whiskys så är denna absolut något att hålla utkik efter.
VG
***

Longmorn 30yo

0 Läs mer >>
***
 
Jag tror knappast att det här destilleriet behöver någon närmare presentation vid det här laget.
Antalet Single Cask-buteljeringar från destilleriet hopar sig i skåpet men nu börjar tillväxt-takten lugna sig.
Priserna på GlenDronach, som så många andra whiskys, har höjts med chockerande takt. Detta gör att det känns mindre värt att köpa helflaskor, iaf innan man smakat dem. Detta gör att sample-byten är poppulära som aldrig tidigare. Jag brukar med jämna mellanrum hälla upp samples från mina redan öppnade flaskor för att sedan byta dessa mot andra samples från olika bekantskaper. Med lite tur så hittar man något som kittlar smaklökarna lite extra som man kan få tag på en flaska eller två. Det blir ett krångligare substitut för "try-before-you-buy-möjligheten" som finns i större delen av resten av europa.
 
Det här släppet från Glendronach är ett sample som jag fått från en kontakt i en whiskygrupp. Detta är en exklusiv butlejering för en butik i Frankrike. Glendronach har sålt ralativt många fat till diverse whiskybutiker, vilket tycks mindre vanligt hos de andra destillerierna. Tyvärr kan dessa butiksbuteljeringar i flera fall vara svåra att få tag på, speciellt när alla butiker inte skickar beställningar till tex Sverige.
I skrivande stund finns denna fortfarande att få tag på för 159 euro.
 
 
Glendronach 19yo
Oloroso Sherry Butt #1563
54,2%, Flaska 632/640
Exklusiv för La Maison du Whisky
 
Doft: Doften har den typiska fylliga Glendronach-karaktären. Röda druvor och fikonmarmelad går hand i hand med mörk chaklad och aromatisk kanel. Det hela kompleteras med tydliga brända mandlar och lite hö. Efter lite tid i glaset kommer även söta russin fram.
 
Smak: Smaken har full kraft redan från början och dukar fram framför allt rominlagda fikon och karamelliserade apelsinskal tillsammans med en skvätt armangac. Whiskyn har en oljig, nästan smörig, munkänsla. Fram emot slutet kommer även hö och en antydan till citrongräs. Finishen är dock torr och ganska klen och bjuder mest på ek och lite kaffe.
 
Avslutningsvis: Som alltid när det handlar om Glendronachs single cask så är detta väldigt gott. I gämförelse med destilleriets övriga single cask-släpp så försvinenr den lite i mängden dock. Den är absolut väldigt god, men är man väl bevandrad i Glendronachs utbud så är denna inget som höjer på ögonbrynen. En välbalanserad whisky med undantag för den något tama finishen.
Allt som allt... hatten av till Billy Walker och Co.
 
VG
***

GlenDronach #1563