0 Läs mer >>
***
Här har vi min första garinwhisky på bloggen.
Grainwhisky är lite av en slask-term som hänvisar till all whisky som inte är gjord på mältat korn. Det innebär att whiskyn i fråga kan vara gjord på vete, havre, majs eller något annat.... eller allihop för den delen.
 
Jag dricker i regel inte grainwhisky eftersom grain-sprit generellt sett smakar mindre (alternativt sämre) än malt-sprit. Jag tenderar tex inte att gilla smaken av majs-sprit som har en (enligt mig) sötsliskig och smått parfymig smak. Surprise, surprise, jag tenderar därmed att hoppa över bourbon (som måste vara minst 51% majs-sprit).
 
Anledningen att jag köpte denna var dels kassa anledningar (kul att prova gammalt dricka och den hade fin färg) men framför allt smaknoterna som fick det att vattnas i munnen. När det utlovas "fig-cake" och "black cherries" för ca 860kr, ja då är jag helt med på noterna!
 
 
Carsebridge 33yo
Hogshead #DL11339
En av 253 flaskor, 44,9%
Douglas Laing
 
Doft: Wow! Här känner man direkt att det är ett bra fat. Jag känner romrussin, marsipan och möbelolja. Lite gammalt läder. Längst bak finns en sötaktig kontaktslim-not från grain-spriten. Tack och lov är doften nästan helt dominerad av fatet.
 
Smak: Smaken känns lite tunn. Först kommer sherry-influenserna med romrussin och marsipan, men den mojnar snabbt ut och hamnar i bakgrunden. Grainen kommer fram och gör plats för kontaktlim, olivolja och urvattnat sencha. Den får mig att tänka på billig bourbon. Finishen känns som om någon hällt körsbärssirap på en gipsskiva.
 
Avslutningsvis: Man känner tydligt att fatet är av stor kvalitét. Tyvärr är det grainspriten som drar ner upplevelsen. Hade fatet fyllts med malt hade detta varit riktigt upphetsande. Det blir nästan en kamp mellan fatet och spriten. Fatet tar störst plats i doften där grainen blir undanknuffad i ett hörn. Dessvärre är det tvärtom i smaken. Jag kan sitta och dofta på den här väldigt länge, helt klart toppklass! Smaken är över lag god eftersom man ändå skymtar fatet genom spriten men det är helt klart doften som bär betyget. Det var värt att köpa två flaskor, men den hade kunnat varit så mycket mer.
Lite som att lyssna på en fantastisk låt på billiga högtalare...
 
VG-
***

Carsebridge DL11339

0 Läs mer >>
***
 
Detta är en 13 år gammal GlenDronach från 2002, alltså samma år som destilleriet åter öppnades. Som jag påpekat tidigare har de yngre single cask-buteljeringarna (från 2002 och framåt) inte riktigt hållit måttet enligt mig. De är bra whiskys men man borde få mer för priset. Det här är en av de tre post-2002-buteljeringar jag har köpt och det är högst tvivelaktigt att jag kommer köpa några fler. Som sagt, det är inte dålig whisky men priset reflekterar inte kvalitén. Whiskyn som destillerades innan stängningen 1996 var dessutom gjord från eget mältningsgolv och direkteldade pannor, vilket bidrar till magin enligt mig.
 
Den här buteljeringen är från batch 13. Anmärkningsvärt är att det tydligt  står på ettiketten att whiskyn är "finished" på PX-fat, och har därmed troligen lagrats på bourbonfat majoriteten av tiden. GlenDronach ska ha en klapp på axeln för att de tydligt anger att det är slutlagrad men jag hade velat se vilken sorts fat den var lagrad på innan.
 
 
GlenDronach 13yo
PX Puncheon #4651 (finished)
Flaska 25/641, 54,8%
Batch 13
 
Doft: Jag hittar definitivt mer bourbon än sherry här. Framför allt försk ananas och mango-chutney. Lite längre bak kan man ana lite marachino körsbär och rostade kokos-flingor. Efter några minuter kommer det vita marsmallows. Trevligt, men inte imponerande.
 
Smak: Ganska maltig för att vara en GlenDronach. Den unga åldern är tydlig. Sherryn ligger i förgrunden men försvinner ganska snabbt. Sherryn yttrar sig som fikon och nejlika men den blir snabbt gräsigare med lite omogen mango och socker-sötma som för tankarna till sockervadd. Det hela avslutas ganska pepprigt och strävt.
 
Avslutningsvis: Som alltid med GlenDronach är det fylliga, potenta smaker. Tyvärr är smakerna inte så imponerande. Detta är onekligen gott och hade det varit en standardbuteljering för halva priset så hade jag gett två tummar upp, men jag förväntar mig mer av single cask-buteljeringarna. Det är de som jag ska kunna hälla upp och använda som självförklarande argument till varför GlenDronach är whiskyn man ska köpa... dessvärre hittar jag inte det här.
Den är god men inte imponerande....
 
G
***

GlenDronach #4651