***
I den här takten skulle man nästan kunna tro att detta är en GlenDronach-blogg.
Detta är något sällsynt hemma hos mig. Detta är nämligen en GlenDronach destillerad efter att de öppnade igen på 2000-talet. Jag har en förkärlek till de "gammeldags" GlenDronach som gjordes innan destilleriet stängdes då destilleriet hade en mer gammeldags process. Fram till 95, endast ett år innan destilleriet stängde, golvmältade man kornet och 2005 slutade man direktelda sina kopparpannor. Denna whisky är alltså destillat som är från direkteldade pannor men inte golvmältat. Hur mycket detta gör för smaken kan man givetvis diskutera, men jag uppskatar inte bara doft och smak hos en whisky, jag uppskattar även arbetet bakom den.
I dagsläget känner jag helt enkelt att jag vill investera mina pengar på de äldre destilaten eftersom produktionen (speciellt efter 2005) har blivit mer industrialiserad. Jag har köpt den här flaskan och jag tror att jag har en till flaska från den här sidan milleniumskiftet liggandes någonstans, men jag planerar inte att köpa fler av dem. Däremot ska det inte sägas att det är dålig whisky, för det är det absolut inte. Jag dricker den gärna, men när det ska köpas helflaskor så är det whiskyn från "den gamla goda tiden" som gäller.
Den här whiskyn är endast 11år gammal och har endast slutlagrats på PX-fat, så jag förväntar mig inte alls någon sherrybomb i stil med de äldre släppen.
GlenDronach 11yo
PX-Puncheon #5524
57,8%, Flaska 45/704
Batch 12
Doft: Mmmm, den här är fin, men helt annorlunda från de äldre släppen. Man känner tydligt influenserna från bourbonfaten. Doften börjar starkt med vanilj och gräddkola, men framför allt ananaspaj toppad med mandelspån. Efter en stund tar sherryn lite mer plats i form av muskovadosocker och en gnutta dadelsirap. Någonstans lyckas jag lirka ut lite nejlika och röda vinbär. Vatten tar fram tydlig honung och söta aprikoser.
Smak: Det finns mer sherry i smaken än i doften. Det är som att någon tagit färska päron och fikon, toppat dem med muskovadosocker och vit rom och sedan flamerat det hela. Den är ganska pepprig och har förvånandsvärt mycket ek för att vara så ung. Med tiden kommer något som liknar havrekakor med russin och hasselnötter. I finishen kommer tydlig malt och en bitter ekighet.
Avslutningsvis: Detta är helt klart en god whisky, men är man ute efter en sherrybomb så får man leta på annat håll. Whiskyn tål ganska mycket vatten vilket tar bort sherryinfluenserna men höjer hela upplevelsen. När flaskan öppnats så börjar sherryinfluenserna tvina och när halva flaskan återstod kändes detta heltklart som en bourbonlagrad whisky med små sherryinfluenser. Dock är detta helt klart en god GlenDronach som var värd sina dryga 900kr.
G
***