0 Läs mer >>
***
 
 
Jupp, that´s right. Vi fortsätter på det japanska spåret. Faktum är att jag nyligen inhandlat ett flertal japanska whiskys som jag är ivrig att smaka, så dessa kommer mest trolig dyka upp på bloggen under hösten.
 
Hakushu är ett relativt nygrundat destilleri, som byggdes 1973. Det ligger väldigt vackert beläget vid foten av berget Kaikomagatake och ligger således högt på min "destillerier-att-besöka-lista". Destilleriet ägs av Suntory och har, likt företagets andra whiskeis, en mjuk och elegant ton. Destilleriet kallas även "The Forest Destillery" eller "The Green Destillery".
 
Jag har inte smakat många Hakushu i mitt liv men de jag smakat har varit väldigt goda. Destilleri-karaktären präglas av friska, vegitabiliska noter med en avlägsen rökighet.
 
 
Hakushu 12yo
Officiell buteljering
43,5%
 
Doft: Mmmm, den har en frisk doft av sötsyrliga äpplen (jag tänker Pink Lady eller Granny Smith). Doften utvecklas med melon, vanilj och syrlig citrus. Långt bak smyger en diskret rökighet.

Smak:
Smaken är framför allt fruktig men även ganska blommig. Precis som i doften känner jag massor av äpplen och lite melon. Efter en stund kommer även nachipäron fram tillsammans med timjan som gör det hela väldigt intressant. Smaken avslutas med citrus, torr ek och möjligen lite fläder. Precis som i doften så finns en avlägsen rökighet, men som visar sig mer i smaken. Finishen hänger kvar ganska länge med en "grön" smått rostad karaktär som jag till slut indentifierar som sencha.

Avslutningsvis:
Detta är inte det mest komplexa som hällts upp i ett glas, men det behöver den inte vara. Den är vacker i sin enkelhet. Bland det japanska utbudet klassas detta som en standardwhisky. Den kostar lite mer än vad gemene man kanske är van vid att betala för sin standardwhisky men den är värd det, var så säker. Detta är ännu ett exempel på vad jag föredrar att dricka under sommaren, något friskt och lätt. Mer än en gång för den tankarna till Redbreast och Green Spot, men är samtidigt något helt annat. Tyvärr tycks Hakushu som destilleri hamna lite i skuggan av sin storebror Yamazaki, vilket jag tycker är lite synd. I en duell mellan deras 12-åringar så segrar nog Hakushu.
 
VG
***

Hakushu 12yo

0 Läs mer >>
***
 
Jag tog en titt på mina tidigare blogginlägg och insåg att jag har pinsamt lite japansk whisky på bloggen!

Jag har alltid gillat Japan. De är i regel perfektionister i sina åtaganden och inget känns "halvfärdigt". Dessutom har Japan ett sinne för design och förpackning som få andra länder har. Designen andas oftast simpel elegans vare sig det är en whisky, en kimono, te eller ett par ätpinnar som packeteras. Trots detta kände jag mig skeptisk när jag insåg att Japan var en etablerad producent av whisky. Bilden av den skottska whiskyn från karga högländer och stormiga, torviga öar var så djupt rotad i mig att jag hade svårt att se hur den exotiska, ön på andra sidan globen i whiskysammanhang.
 
Tack vare min vän Wikipedia så insåg jag att Masataka Taketsuru inte bara hade ett brinnande intresse för whisky utan även hade studerat processen i Skottland. När han återvände till Japan var han med och grundade Suntorys första destilleri. Dock valde Taketsuru att gå sin egen väg och grundade Nikka (med destillerierna Yoichi och Miyagikyo) i norra Japan där klimatet var mer likt Skottland.
Nu flera år senare finns det inget tvivel om att Japan kan göra whisky, och jag har ännu inte hittat en dålig whisky från "den stigande solens land". Det är sant att den japanska whiskyindustrin har sina rötter i Skottland, men de har utvecklat sin egen produkt som skiljer sig från den skottska.
 
 
Yoichi 15yo
Officiell buteljering
45%
 
Doft: Yum! Doften är söt, fruktig och lite blommig. Näsan fylls av Zoo-tabletter, vanilj och ananas. Till en början bäddas allt in i en tydlig rök, som ebbar ut efter några minuter. Längst bak finns lite sötlakrits tillsammans med en diskret men trevlig jordighet. Whiskyn doftar betydligt mognare än 10-åringen.
 
Smak: Smaken liknar doften i många avseenden. Den är full av söt frukt men en aning rök som sticker lite på tungan. Jag hittar lite kust-noter. Möjligen tång. Paletten får mig att tänka på foliegrillad frunkt över öppen eld vid en strand. Smaken är fin men når inte samma höjder eller komplexitet som doften.
 
Avslutningsvis: Det här är en trevlig och intressant whisky, som definitivt överskridr 10-åringen. Den har blivit mjukare och mer komplex. En whisky som alla inbitna whiskydrickare borde prova medan den fortfarande finns att få tag på. För mig personligen så ger dock Miyagikyo 15yo mer valuta för pengarna.
 
VG
***

Yoichi 15yo