WhiskyWombat

Dags att besöka dalen med björnbärsbuskarna igen, för jag kan inte hålla mig borta därifrån allt för länge.

 

Jag har det senaste året lov-ordat GlenDronach så mycket på forum och whiskygrupper att jag nästan övervägt att begära regelbundna lönecheckar från destilleriets PR-avdelning. Tyvärr inser jag att jag kanske borde sluta med mitt missionerande av själviska skäl (that´s right, I´m a selfish bastard). Jag ser ett snabbt ökande intresse för vad som jag, bara för ett par år sedan, hörde kallas ett "anonymt" destilleri. Single Cask-batcherna säljer slut snabbare än någonsin och priserna klättrar i stadig takt. Nog för att jag älskar GlenDronach men när priserna når 2000kr per flaska så får man ju sätta stöd-dropp på plånboken varje månad.

 

I samma sekund som ryktet gick att deras 15-åring (Revival) skulle tas ur produktion under ett par år så svämmade plötsligt sociala medier över med bilder från folk som "stockat upp". Detta minskade ju knappast hypen. Jag har sett folk köpa 10 flaskor och sedan medge att de aldrig ens smakat whiskyn i fråga. Jag tycker att det är trevligt att destilleriet får mer uppmärksamhet och att deras rykte stärks. Det leder till mer pengar in, så att de kan fortsätta med produktionen. Dock blir det ju svettigare för mig som konsument som vill köpa för att dricka, så av ren självbevarelsedrift skulle jag önska att whiskyvärlden slogs av en plötslig nollchallans för GlenDronach.

 

Batch 11

Doft: Otroligt fyllig och söt. Domineras av PX-sherryn med fylliga dadlar och chokladsås. Detta följs av kryddigare toner som kanel, aromatiskt sågspån och i bakgrunder hittar jag även lite maraschino-körsbär. Doften är väldigt fint balanserad. Vatten tar fram mer trä och gör den således ingen tjänst.

Smak: Smaken är fyllig men inte lika söt som doften. Det är mer ek, kanel och lite svartpeppar. Jag hittar fruktigare element som plommon och björnbär men över lag är det torra kryddor som dominerar. Över alltihopa ligger ett härligt täcke av mörkrostat kaffe. Finishen är pepprig med ett förvånandsvärt tydligt alkoholsting, samt lite apelsiner och en aning mint.

 

Avslutningsvis: Detta är utan tvekan väldigt bra whisky. Skulle jag ha smakat denna på en blindprovning hade jag dock chansat på att den var äldre än 24 år... kanske 27-28år. Doften är väldigt balanserad och trevlig men jag känner att kryddorna tar sig lite för stora friheter i smaken. Allt som allt väldigt fin, men jag tror att jag föredrar de lite yngre faten framför denna. Det ska bli intressant att jämföra denna med fat #1020 (även den en 24-årig PX-lagring) från samma batch.