***
Ja innan ni skriker "demensgubbe" och viftar med viktigpetter-fingret, jag VET att bloggen heter WHISKY Wombat. Jag är även fullt medveten om att cognac inte är whisky.... men jag tänkte att nån gång ibland framöver så kan jag väll få slänga in nån annan dryck också? Det finns så djävulskt mycket gott och vissa grejjer förtjänar lite uppmärksamhet, även om de inte är whiskys.
Som en sann Ralfy-wannabe måste jag erkänna att jag inte endast dricker whisky, utan ibland gluttar man ju över på Armangac, Rom, Calvados, eller som i detta fall Cognac. Oftast mår man ju lite illa när man ser alla fejkfärjade, kylfiltrerade, franska flaskor med 40% på etiketten.... inget naturligt där inte. I det här fallet är det de eminenta gubbarna (Robin och säkert nån mer) på Blackadder som lagt vantarna på ett cognacsfat, vilket innebär en så naturlig buteljering man kan få utan att jästfällningen hänger med.
En dag satt jag och fönstershoppade på Clydesdale och bläddrade genom Blackadder Raw Cask-sektionen. Jag kände mig väll rik eller nått för jag såg den här flaskan mitt bland all whisky och tänkte "ska man ge fransoserna en chans till? Om cognac någonsin kommer vara bra så är den tamefan från Blackadder". Jag beställde en flaska och så fort jag ryckte korken och smakade så sprang jag iväg till datorn och beställde en till.
Inte för att det syns på bilden, men färgen är mörk som en redig lårkaka från Edson Barboza (eller som en mörk GlenDronach en dem som inte snackar UFC) och ettiketten har den där härliga färgen som jag kallar "fuktskadad1800-tals bibel". Ruggigt ståtlig presentation som är som gjord för att stå brevid en gammal chesterfieldfotölj.
Detta är en Grand Champange Cognac från regionen med samma namn, dvs den centrala regionen i champagne där de mest högklassiga cognacerna kommer från (sägs det iaf, jag har inte undersökt saken själv). Som vanligt svävar det runt lite fatsegment i flaskan för att understryka hur nonchalant ofiltrerad den är.
Cognac Brugerolle
1993-2014
Fat CB 2
Flaska 71/134, 57,3% ABV.
Blackadder Raw Cask
Doft: Mmmmmmm.....MMMMMMMMMM!!!! Riktigt saftiga bigarråer marinerade i mörk rom. Sega dadlar rullade i kanel, nejlika och spån av mörk choklad. Kryddorna byggs vidare med aromatisk kryddtobak och insidan av en gammal cigarrlåda. Vatten tar fram mer syltig frukt och något jag vill kalla oud (men vad vet jag). Många nyanser av kryddor men frukterna är minst lika påtagliga.
Smak: Biggaråerna och rommen hänger med från doften, dock är smaken kryddigare än doften. Torr kanel och vaxiga valnötter blandat med fin marsipan. Även kanderade apelsinskal doppade i mörk choklad. Tobaken ligger i bakgrunden. Vatten gör den fruktigare, djupare och mer nyanserad. Det plockar även fram lite pistage, speciellt på finishen.
Avslutningsvis: Voine voine, de undersålde verkligen denna på etiketten. Denna kostade mig ca 1650kr, vilket ger mig lite dåligt samvete... det känns som att jag rånat Blackadder. Den är så mörk, djup och nyanserad. Sexy stuff och fantastisk variation till ett glas whisky. Om jag var tvungen att välja mellan en GlenDronach #38 och denna så skulle jag vara sjukt nöjd oavsett! Bevisligen tillräckligt bra för att få mig att avvika från ämnet på bloggen! Ger mig lust att köpa en chesterfieldfotölj och monokel för att kompletera upplevelsen...
MVG+
***