***
Ska jag vara ärlig? Jag vet inte mycket om Isle of Raasay Distillery...
Raasay är en ö i de yttre hebriderna, dvs en ö på Skottlands västkust. På östra sidan av ön ligger fastlandet och Skye, på västra sidan ligger atlanten. Destilleriet öppnade 2017 och har släppt whisky typ sedan 2021, möjligen sena 2020.
I sedvanlig ordning slängde sig entusiasterna efter de första utgåvorna, så jag besvärade mig inte ens med att försöka. Jag fattar grejjen med att det är kul att testa nya destillerier vartefter de poppar upp, men jag tänker tametusan inte slåss och sitta på vakt för att få tag på 3år gammal whisky. Nu för tiden finns denna buteljering, typ någon sorts standardbuteljering, stadigt tillgänglig på Systembolaget. Den är blandad av rökig och orökig sprit som legat på Rye-fat, rödvinsfat från Bordeaux samt Chinkapin.fat. Chinkapin är något nytt för mig, men det rör sig om virginfat på en typ av ek som heter Chinkapin (Quercus Muehlenbergii) och växer i nordamerika. Således finns det inga "vanliga" fat i blandningen (dvs typ bourbon eller oloroso). Jag fattar ved de gjort här. Rödvinsfaten ger fruktighet samt en sxig färg, rye-faten ger en kryddighet och nyeken ger snabba ekinslag. Blandningen av allt detta känns väldigt designad för att snabbt ge karaktär till en ung whisky, men jag gissar att man kommer ändra fatuppsättningen för de äldre utgåvorna, närhelst de kommer.
Nåväl, jag närmar mig denna med en medelmåttig skepticism, men sanningen är att den har fått massvis med god kritik. Folk verkar verkligen gilla den, trots ung ålder, och menar att Raasay är en av de mest lovande destillerierna som poppat upp de senaste 10 åren.
Destilleriet satsar på single matl (och gin) så de buteljerar okylfiltrerat, ofärgat och på 46,4%, så det gillas. Men ska jag vara ärlig så är den avgörande anledningen att jag köppte en flaska av denna för dryga 650kr varken de goda omdömmena eller min egen okontrollerabara nyfikenhet över destilleriet.... det var flaskan. Raasay har en av de snyggaste flaskorna jag har sett. Texturen är skrovlig likt en berghäll och här och där finns mönstren efter snäckfosiler. Jag har knappast gjort ett bra jobb av att fånga tekturerna på bilden nedan men på Systembolagets hemsida finns en bild när man tydligt ser alla detaljer. Även om whiskyn är medelmåttig så är jag en erfarenhet rikare och har en snygg flaska att använda som slaska eller nått. Men vad var mest valuta för pengarna då, flaskan eller whiskyn?
Isle of Raasay
R-01.01
46,4%
Officiell Buteljering
Doft: En stor vägg av ek slår emot fejset. Jag hittar lite rök, gummi, vanilj och trälim. Doften är inte stickig men känns fortfarande ung. Det finns en liten funkighet som jag ändå gillar. Röken blir tyvärr överväldigad av faten och detta luktar mest nya ekfat för mig. Det finns inte mycket till fruktighet utan det är trä, gummi och lim för mig.
Smak: Grundspriten friskar upp det hela lite mer på smaken. Det smakar dock ungt och ofärdigt enligt mig. Eken tar åter igen huvudrollen men spriten skiner igenom mer. På ett sätt är det najs att det kommet lite friskare inslag, som dessutom tar med sig rök och en tydlig sockersötma. Dock hänger inte funken med riktigt och spriten känns stickigare och aggressivare än vad procenten säger. I slutändan smakar detta som en alkoholhaltig slöjdsal. Varken moget, spännande eller komplext.
Avslutningsvis: Det här är ofärdigt. Det är ung sprit och det känns som att man har velat släppa något och därför överkompenserat med eken för att få den att inte smaka så råspritigt. Tyvärr är spriten för het och faten är för endimensionella. Jag säger som alla andra; ”detta bådar gott för framtiden”, men jag håller inte med när folk säger att detta är bra. Om spriten får ligga på någorlunda pigga bourbonfat typ 10 år så tror jag att detta kommer vara en vinnare. Man har en intressant grundsprit och jag hoppas att funken kommer hålla sig kvar och palla med längre lagringar, för just nu är funken det enda som känns riktigt tilltalande.
Jag kommer spara flaskan, för den är grymt charmig, men nu när jag är klar med smaknoterna så har jag hällt ner lite sherryfatslagrad rom i den. Rommen var precis vad Raasay behövde, mer nyans och lite frukt. Rominfluensen funkar faktiskt riktigt fint med den här whiskyn… skulle vara kul att se lite romfatslagrad Raasay i framtiden. Faktum är att i Dramface Podcast avsnitt 15 (kring 6 minuters-strecket) säger Gordon att Raasay blir 10 gånnger bättre med en skvätt sherrylagrad whisky i sig. Personligen väljer jag att tolka det som att hela whiskypodd-världen håller med mig... Raasay behöver mer fruktighet. Nåväl, jag tycker att Raasay ska ha lite mer is i magen. Släpp inte spriten för att ha nått att släppa, släpp den när den är klar. Ni gör ju gin som kan hålla ekonomin flytande så länge. Ardnamurchan är jävligt bra trots att den är så ung att den knappt hunnit svalna från destilleringen, men det kan inte funka för alla. Vi ses om 5-6 år igen, Raasay.
Jag kommer spara flaskan, för den är grymt charmig, men nu när jag är klar med smaknoterna så har jag hällt ner lite sherryfatslagrad rom i den. Rommen var precis vad Raasay behövde, mer nyans och lite frukt. Rominfluensen funkar faktiskt riktigt fint med den här whiskyn… skulle vara kul att se lite romfatslagrad Raasay i framtiden. Faktum är att i Dramface Podcast avsnitt 15 (kring 6 minuters-strecket) säger Gordon att Raasay blir 10 gånnger bättre med en skvätt sherrylagrad whisky i sig. Personligen väljer jag att tolka det som att hela whiskypodd-världen håller med mig... Raasay behöver mer fruktighet. Nåväl, jag tycker att Raasay ska ha lite mer is i magen. Släpp inte spriten för att ha nått att släppa, släpp den när den är klar. Ni gör ju gin som kan hålla ekonomin flytande så länge. Ardnamurchan är jävligt bra trots att den är så ung att den knappt hunnit svalna från destilleringen, men det kan inte funka för alla. Vi ses om 5-6 år igen, Raasay.
IG
***
***
