I mitten av mars, tidigare i år, skrev mr David Tjeder ett blogginlägg om denna, som minst sagt var lovordande. När jag är van att betala 1500kr per flaska och hör sådana lovord om något som kostar 329kr, då känns det som en självklarhet att prova en flaska. Det ska dock sägas att jag och mr Tjeder tycks vara mer oeniga än eniga i vår smak gällande whisky. Jämför tex Tjeders recention av Taketsuru 17yo med min (från en tid när 17-åringen kostade typ 750kr),eller Tjeders recention av Old Pulteney 17yo med min. Han påpekar även med jämna mellanrum hur han inte gillar vråliga sherrybomber och, seriöst, antalet bourbonlagringar på min blogg kan räknas på en hand.Tjeder har stadigt uppvisat att han har en helt annan smak än mig när det kommer till whisky, men ändå tänkte jag att den här rekomendationen var tillräckligt billig att ändå prova.
Doft: Doften luktar spritigt och lite kemiskt. Det luktar lite finkel, vodka och sprillans ny vattenflaska (ni vet sån där med propp som man drar upp för att öppna, som ungarna har på fotbollsträningarna). Efter en lite stund börjar ytterst svaga nyanser av Fun Light Mandarin och riesling komma fram. Det här är uppenbarligen väldigt ungt, med gissningsvis en rekorderlig dos garinsprit. Efter mycket tid och luft får den en parfymig karaktär om man doftar längs med bottenkanten av glaset. Detta luktar mindre drickbart än Mackmyras handsprit… säga vad det säga vill.
Smak: Tack gode gud så smakar det godare än vad det luktar. Den har en medium-light smak, trots att den har en tydlig sötma. Här smakar det lite vaniljvodka, färskt gräs, och en obetryggande Palydough-not. Kan inte bestämma mig om den smakar lite metalliskt eller inte. En svag not av något som jag inte kan beskriva som något annat än ”plastmandarin”. Förmodligen är det den där plastiga noten, i både doft och smak, som avskräcker mig mest. Finishen domineras av färskt gräs och en kemisk not.
Avslutningsvis: Jag är ledsen herr Tjeder, men detta smakar mindre som en dryck och mer som ett naturvänligt medel att rengöra sina penslar med. Hur mycket jag än försöker kan jag inte hitta det han pratar om (jag tror att mandarin är det närmaste vi kommer samförstånd här). I min mening är detta ett bra exempel på varför malt-snobbar säger ”jag gillar inte blends”, och jag tror faktiskt att min pappa skulle tycka att detta smakar för lite (och han köper bara Famous Grouse och Louders). Jag hatar att jag låter som en av tidigare nämnda malt-snobbar, men detta är tråkigt och lite otrevligt (som jag när mina kompisar tvingade med mig på dansställen i tonåren). Detta är förmodligen något som skulle kunna serveras på ett av sagda dansställen, dock som en shot i en Redbull snarare än i en Whisky Sour. Anledningen till den tämligen half-assed bilden är för att ni skulle få se hur den såg ut, innan jag gick upp till grannen med resten av flaskan.
Bjudwhiskystämpel på detta, dvs ett stadigt IG.
IG
***