0 Läs mer >>
***
 
Idag dricker vi dyrgrejjer.
Det går förmodligen inte att prata om whisky från "the good old days" utan att prata om Karuizawa. Destilleriet ägdes av ett företag som huvudsakligen sysslade med vin. Utan förklaring bestämde man sig för att lägga ner destilleriet och helt ägna sig åt vin. Det fanns många som la bud för att köpa destilleriet men destilleriet var inte till försäljning utan lades ner och hela lagret med sprit såldes istället till Number One Drinks för buteljering.

Karuizawa beskrivs i många munnar som sherrylagrad vilkanwhisky, vilket kan låta både gott och/eller exotiskt, och på sätt och vis stämmer det. Destilleriet hör till en av samlar-giganterna där flaskorna nu för tiden säljs för upp emot 500 000kr per flaska och där drycken numera lagras som altier istället för att drickas.
 
Det här är en äldre flaska som buteljerades i början av 2007 för den svenska marknaden. Jag hade turen att få köpa slaskan av en kille som fått den i födelsedagspresent av sin pappa. Dessvärre gillade han inte whisky så jag fick köpa den för en överenskomlig peng.
 
 
Karuizawa 19yo
Sherry Butt #7683
1988.  59,3%
Destilleri-buteljering
 
Doft: Doften är lite anonym i början men med lite tid kommer len sherry fram i form av kanderade päron, mörka druvor och grillade fikon. Här finns definitivt en liten puff av rök och något som påminner om vitt te. Så småningom kommer kryddigare noter som kardemumma och rostade mandlar , även om dessa håller sig i bakgrunden. Vatten tar fram lite övermogna plommon.

Smak:
Smaken är inte lika komplex som doften. De kanderade päronen och grillade fikonen finns här med. Det är som att det fortfarande ryker liiiiite från fikonen. Ganska påtaglig ek med en rostad nötighet. Vatten tar fram lite vingummi.

Avslutningsvis:
En spännande bekanskap från ett dött destilleri. Med dagens priser skulle jag aldrig köpa denna och hade jag en hel flaska skulle jag onekligen sälja. Men det är bra whisky och kan man få tag på ett sample så rekomenderar jag den definitivt.
Med risk att låta pretansiös så skulle jag beskriva den som "Metamorphosis Narcissus" av Salvador Dali. Vid första anblick tänker man "snygg, men what is all the fuss about?". Men ju mer tid du spenderar på den ju mer saker börjar du se. Tillsätt lite vatten så blir den ännu bättre.... whiskyn alltså, inte tavlan.
 
VG
***

Karuizawa #7683

0 Läs mer >>
***
Jag har återigen varit på utflykt till huvudstaden!
 
I Tisdags mötte jag upp en god vän på en uteservering, som bjöd på sol och värme (när norrland fortfarande bara erbjuder slask, blåst och kyla). Puben hette Man in the Moon och jag kan varmt rekomendera den! Anledningen att min vän valde att mötas på just den här pubben var deras ölsortiment som förmodligen är deras främsta kvalitét (de blev utnämnda till "Årets Ölrestaurang 2014") men deras whiskyutbud gjorde mig långt från besviken. Jag ögade igenom hyllorna och såg många trevliga OB-buteljeringar samt några respektingivade Glengoyne single cask innan jag till slut fastnade för dyrgripen! En 27-årig single cask Karuizawa, från 1984. Jag bad om att få titta närmare på flaskan och så fort jag fick den i mina händer så var det kärlek! De förföriskt mörkröda dropparna raggade upp mig så fort jag kände lukten av dem, och utan att fråga om priset sa jag "en 3a tack!"
 
Till min lättnad så försvann inte hela lönen ner i glaset. De ville bara ha 108kr/cl för den, vilket jag tyckte var förvånandsvärt resonabelt med tanke på att allt med namnet "Karuizawa" på etiketten tenderar att kosta två årslöner (alternativt en njure på svarta marknaden). Något som chockerade mig ännu mer är att när den släpptes på systembolaget kostade denna straxt under 2600kr (nej jag har inte glömt en 0:a). Om jag förstått det rätt så var det här fatet exklusivt för den svenska marknaden, way back in 2011 då fatet buteljerades. För att vara 27 år gammalt så har det lyckats hålla syrkan (59,3%) riktigt väl.
 
 
Karuizawa 27yo
1984, 59,3%
Single Cask nr 7914
 
Doft: Mustig är nog nyckelordet här. Fyllig, aromatiskt, tjock sherry. Julkryddor, subtil ek och colaflaskor från Malaco. Det ligger en not av nybakat fikabröd som en omgivande slöja över alltihop. Kardemummabullar?
 
Smak: Sötsyrlig! Väldigt söt ek parar sig med syrliga kanelpäron och tillhörande vaniljsås. Sen blir den fruktigare med bigaroer, syrliga plommon och torkad pomelo. Det hela kantas av bitter mörk choklad och liiiite mer av colaflaskorna från doften. 
 
Avslutningsvis: En helt fantastisk whisky! Den är så oerhört komplex och jag fann mig rynka på ögonbrynen när det fanns flera noter i både doften och smaken som jag inte kunde sätta fingret på. Doften var fyllig och mustig och jag hade väldigt svårt att slita näsan från glaset. Även smaken är kraftfull och fyllig, och väl balanserad mellan sötma och syra (utan av att gå i närheten av vinäger-noter). Whiskyn kändes väldigt frisk för sin ålder och bjöd inte på så mycket ek som förväntat. Detta är helt enkelt en otrolig whisky och en klar kandidat till att vara den bästa jag någonsin smakat! Nästa gång jag besöker Stockholm ska Man in the Moon utan tvekan få ett besök till!
 
MVG
***
 

Karuizawa #7914