0 Läs mer >>
***
 
Glenallachie var ett destilleri som låg under de flestas radar för några år sedan.
Billy Walker gjorde ett namn för sig i whiskyvärlden när han köpte GlenDronach destilleriet och gjorde det till vad det är idag. Som bekant sålde man destilleriet till Brown Foreman 2016 med en redig förtjänst om jag förstått det rätt. Vad gör herr Walker med pengarna? Jo han går iväg till relativt annonyma Glenallachie, slänger pengar på dem och säger "jag ska visa er hur man gör, bitches!". Nu styr han alltså Glanallachie-skutan och hittils har destilleriets utgåvor låvat gott inför framtiden. Med det sagt så har han inte haft något att göra med just denna flaska.... så den här inledningen var kanske onödig i sammanhanget xD
 
Fadandel.dk är en återförsäljare i Danmark som hade köpt det här faten och sålde andelar på 2 flaskor per andel. Jag tänkte "amen vafan, jag gillar whisky.... ta mina pengar" osså var jag liiiite fattigare. Jag hittar ingen information om vilken typ av sherry det handlar om, men mitt spidersence säger mig att det rör sig om oloroso. Den är buteljerad på en rätt häftig abv och har en fin, naturlig färg. Flaskan finns att köpa på deras hemsida för det väldigt överenskomliga priset 475DKK.
 
 
Glenallachie 11yo
Refill Butt #900784
62,3%, Flaska 465/555
Buteljerad av Fadandel.dk
 
Doft: Mycket röda bär och brunt socker. Det är inte ofta jag hittar jordgubbar i en whisky, men här är de non the less. De friska röda bären varvas med sötare röda winegums, muskot, nejlika och kakao. Nästan lite kalaspuffar, märkligt nog. Med lite tid och en hälsosam skvätt med vatten rullar det in ordenligt med röda äpplen. Grundspriten finns i bakgrunden.
 
Smak: Den är väldigt len för sin abv. Jag hade nog chansat på att den var 46-50%. Den är fint balanserad mellan sprit och fat-karaktär. De röda bären finns kvar men smaken är mer godisaktig än doften. Här finns de röda winegumminen tillsammans med en nötig mjölkchoklad och toffee som för tankarna till Toffifee. Det är helt klart mjölkchoklad det handlar om. Maltigheten från spriten finns med hela vägen igenom. Finishen chokladen, och (I shit you not) söta morötter! Ganska absurt om man frågar mig...
 
Avslutningsvis:När jag öppnade denna och smakade första glaset tänkte jag "jaha, det är var väll najs antar jag". Men som så många gånger förut så börjar whiskyn öppna upp sig ordentligt när en tredjedel har försvunnit ur flaskan. Nu för tiden är jag ruggigt nöjd med den och med tanke på priset så är den ruggigt bra VFM (value for money). Toknöjd att jag har en till. Detta är väll inte något jawdropping som aldrig tidigare skådats, men det är en vardagswhisky av rang!
Bravissimo!
 
VG
***

Glenallachie 11yo

0 Läs mer >>
***
 
Idag höjer vi ett glas för Internationella Whiskydagen!
 
Varje år firas Internationella Whiskydagen (som ej ska förväxlas med Världswhiskydagen) i Michael Jacksons ära. Som många av er gissat så är det inte den sjungande, skrevgreppande Michael Jackson som dansar med zombies utan whisky-skribenten Michael Jackson jag talar om.
 
Jackson led av Parkinsson´s sjukdom och dog 2007. Dagen lanserades för första gången 2009 för att uppmärksamma såväl whisky som Parkinsson´s sjukdom. Dagen firas den 27e mars vilket var Jacksons födelsedag.
 
Dagen till ära har jag en 35årig Glenallachie i glaset. Detta är min första Glenallachie så jag hoppas på ett bra första intryck. Whiskyn är lagrad på en 1st fill sherry butt, vilket låter aldeles utmärkt i mina öron. Frågan jag ställer mig är om den är lagrad i ett och samma fat hela lagringsperioden. Ett 1st fill fat är väldigt aktivt och om den har legat på samma fat i 35 år finns det en risk att whiskyn blir "över-ekad". Det kan ockspå vara så att whiskyn bedömts som undermåttlig och slutlagrats i ett 1st fill fat för att dölja upp bristerna med söta sherrynoter.
Whiskyn är buteljerad 2010 så spriten borde vara destillerad 1974 eller 1975. Jag vill minnas att jag köpte den här flaskan för ca 1700kr på Systembolaget. Först tänkte jag att jag gjort ett kap och övervägde att köpa ett par flaskor till. Därefter slog tanken mig att whiskyn kanske legat på ett svavel-skadat fat, vilket skulle förklara priset. Det slutade med att jag nöjde mig med en flaska.
 
 
Glenallachie 35yo
Single Malts of Scotland
1st Fill Sherry Butt
1 av 685 flaskor
46,9%
 
Doft: Doften är otroligt mjuk, len och mustig! Här hittar vi allt ifrån ugnsbakade röda äpplen körsbär och krämig vanilj till gammalt läder, mörk choklad och en svag förnimmelse av rök. Allt täcks av vit glasyr och krossad kardemumma. Doften är verkligen aromatisk och har en svag syrlighet som ger lite av en "spets". Inget svavel så långt ögat (näsan) når. Helt underbart!

Smak:
Lika mjuk och len som doften! Äpplena och körsbären kommer även i smaken, tillsammans med torkad pomelo och en liten bit ananas. Detta utvecklas sen till havrekakor och rostade hasselnötter. Det hela avslutas med lätt rostat kaffe, kardemumma och förvånandsvärt lätt ek. Möjligen att det finns en svag strimma av rök här också.

Avslutningsvis:
Vilken underbar whisky! Jag fick en liknande känsla som jag fick av Karuizawa #7914 förra året. Det finns inga som helst spår av svavel och jag beklagar mig själv som inte köpte ett par flaskor till! Den är fyllig och väl balanserad, åldern till trots. Deffinitivt en av de bästa 30+ whiskys jag har druckit hittills!
Bravo!!!
 
MVG
***

Glenallachie 35yo