WhiskyWombat

 

Dags för en av de mest berömda buteljeringarna från Japan. Yamazaki 18 har lagrats på tre olika typer av fat, nämligen bourbonfat, sherryfat samt de ovanliga och prestigefyllda mizunara-faten (japansk ek).

 

Jag minns när jag precis började dricka whisky. Då kunde man få en Yamazaki 18yo för 800kr på finlandsfärjan eller 600kr i Tyskland. Sen började den stiga signifikant i pris. Den låg länge på ca 1200kr på systembolaget men jag avstod länge från att köpa den eftersom den enligt min dåvarande budjet var för dyr.

När jag tog min examen ville jag fira med något så jag bestämde mig för att det var dags att köpa en flaska "Yamma 18". Med flera års erfarenhet i whiskyvärlden sen jag smakade den sist kunde jag känna större uppskattning för den än när jag först smakat den.

Dessvärre försvann den ganska snart från Systembolagets beställningsortiment och när den väl kom tillbaka i begränsat antal så tänkte jag att det var lika bra att köpa 3 flaskor, nu när jag äntligen hade en stadig inkomst. Man visste ju aldrig hur lång tid det skulle ta innan den fanns i lager igen....

Dessvärre kom den aldrig tillbaks till Systembolaget och internationellt fördubblades priserna mer eller mindre över en natt.... sen sålde de slut. Nu har Yamazaki 18 gått ur produktion sedan långt tillbaka och på de privata auktionerna får man räkna med ca 3000kr för en flaska om man hittar en.
Yamazaki 18yo var lite av en ikon innan den försvann, nu är den i mångas ögon en kultbuteljering som vittnar om "den gamla goda tiden" i japans whisky-historia.

 

 

 

Doft: Doften är väldigt mjuk och elegant. Det första som kommer är punchinlagda nachipäron, och det är de som tar mest uppmärksamhet. Det kommer även plommonkompott och fikon, även om de håller sig lite i bakgrunden. Längst bak i kulisserna smyger lite läder, mörk choklad och pistachnötter.

Smak: Mjuk och elegant som doften. Här har vi en skål full av varma nachipäron och fikon men en redig skopa gammeldags vaniljglass. letar man så hittar man en ananas-skiva där också. Hela desserten är toppad med spån av mörk choklad. Efter halva glaset har ananasen slagit sig fram och tar huvudrollen tillsammans med nachipäronen. Whiskyn är verkligen len som sammet och fullkomligt smeker runt i munnen.

 

Avslutningsvis: Det här är ruggigt bra! Speciellt doften är något att bara försvinna i! Med det sagt så känner jag inte att smaken rättfärdigar priset nu för tiden. Detta är ruggit bra om man vill ha något elegantare men den är inget kraftfullt bombnedslag. För att dra en mat-paralell:
Om en single cask Mortlach är en flamberad hjortfilé med ugnsrostade rotsaker och rödvinssås, så är detta en elegant, välkomponerad bit unagi-sushi pyntad med röd snapper-rom och lite bladguld. Båda är högklassig mat, men vissa kommer dras till det rustika, kraftfulla alternativet och andra kommer dras till det lättare, elegantare alternativet.
Om du köpte en flaska innan den försvann, lucky you.