0 Läs mer >>
***
 
Som jag nämnde i förra inlägget vå var jag i Skottland nu i sommras. Det går ju givetvis inte att fara till skottland utan att göra några destilleribesök och destilleribesök kräver i sin tur att man köper en (eller fler) handbuteljerade flaskor. Handbuteljeringar är inte bara trevliga souvenirer utan tenderar även att vara väldigt bra valuta för pengarna. Jag kan inte minnas en enda handbuteljering som gjort mig besviken. I detta fall kostade en flaska £95 (så lite drygt 1000kr), medan deras destillery exklusive (19yo) kostade £250, vilket fick mig att fasa. De erbjöd även smakprover på alla buteljeringar och frågar man mig så vann denna handfill med hästlängder... så jag var ju tvungen att köpa två flaskor.
 
Whiskyn i detta fall är 11yo first fill bourbon barrel på saftiga 61,9% från 2008. Det är alltså fat 714 för den som undrar, dock har de (enligt whiskybase) haft en 714 tidigare, så det gäller att inte förväxla dem.
 
 
Balblair 11yo
First Fill Bourbon Barrel #714
61,9%, Flaska 102.
Distillery Handfilled
 
Doft: Oooooh, detta är päronglass deluxe! Faktum är att det är alla typer av päron, färska, päronglass, pärongodis, you name it! Här finns även en tydlig vanilj och inslag av pistage. Ge den lite vatten och tid så kommer mer subtila nyanser av turkish delight fram. Den är söt och fyllig. Stickig i näsan utan vatten men med några droppar blir den väldigt behaglig.
 
Smak: Här är det päronglassen som dominerar. Honung i form av honeycomb, även lite fransk nougat och vaniljkräm. En diskret gräsig not smyger i bakrunden. Het och torkar ut munnen neat, så var inte rädd att plocka fram vattnet. Eftersmaken är ganska vegetabil med bitterheten av choklad, men den är på något sätt estrig och vissa kvällar kan jag svära på att den finns lite banankaka i slutet. Helt klart den maffigaste Balblair jag smakat.
 
Avslutningsvis: Shit vad fint! Kan ju givetvis vara lite knepig att få tag på nu, men den är värd att hålla utkik efter. Whiskyn är som väntat ganska het utan vatten (jag menar 62%, kom igen) och den klarar rätt mycket vatten. Om man vill kan man spä den till 40-43% och på så sätt ha en och en halv flaska whisky att dricka, men personligen tycker jag att den är finas kring ca 55%. Detta är inte det mest komplexa som hällts på flaska, men det spelar ingen roll när det är så fint som detta!
 
VG+
***

Balblair Handfilled #...

0 Läs mer >>
***
 
Detta är ersättaren till Balblair 1990. Destillerad samt buteljerad ett år senare än ovan nämnda buteljering gör att även denna är 26-27år gammal.
 
Som jag tidigare nämnt (tror jag) så slopade Balblair sitt vintagesystem straxt efter att jag recenserade 1990. Detta innebär att deras core range nu består av en 12yo, 15yo, 18yo och 25,yo. Iom detta byta så valde de att höja priset lite också. 18yo kostar drygt 1400kr och deras 25yo kostar ca 5500kr! Den här buteljeringen kostade mig 1499kr på Systembolaget. Att betala 3000kr mer för en whisky som är 1-2år yngre känns knappast bra och jag kommer mest troligt inte köpa någon ur Balblairs nya core range. Balblair brukade vara sjukt bra värde för pengarna, men nu ligger de nästan år de dyrare hållet. Deras 18-åring är för tusan 600kr dyrare än Highland Park 18yo.... och det säger nått!
Jag gissar att anCnoc snart kommer genomgå samma utveckling....
 
Nåväl, för att återgå till ämnet. Denna är, likt sin föregångare, lagrad på både bourbonfat och sherryfat, varav sherryfaten är 1st fill! Färgen är relativt lätt. Som alltid har de goda herrarna på Balblair buteljerat whiskyn utan kylfiltrering eller färgämnen.

Balblair 1991
3rd release
46% ABV
Bourbon + 1st fill sherry
Officiell buteljering
 
Doft: Mmmm, mörk honung och tydlig cantaloupemelon, kryddat med en vaniljstång och kanel. En hint av eucalyptus som försvinner relativt fort. Kanelen utvecklas så småningom till morotskaka som tar huvudrollen tillsammans med cantaloupen. Elegant och sofistikerat, utan att vara blaskigt. Balblair i ett nötskal!

Smak: Denna har en medelstor kropp. Här dyker det upp kraftig aprikosmarmelad och mandelmassa. Det finns även en chokladnot som för tankarna till After Eights. Det finns något nötigt här, dock utan att vara vaxig. Trots sin ålder så är den ganska livlig och känns inte trött någonstans.

Avslutningsvis: Detta är så himla fint! Whiskyn har en fin balans mella sherry- och bourbon-faten. Den är tempererad och mogen. Vissa gånger känner jag något som kommer farligt nära de omogna bananerna jag brukar hitta i Mackmyra, men tur nog är det sällan och de blir aldrig riktigt så potenta. Detta är en spännande whisky som utvecklas med tiden och den förtjänar lite uppmärksamhet. Att denna kostade 1500kr är sjukt. Synd att de dagarna är förbi nu...
 
VG
***

Balblair 1991 3rd

0 Läs mer >>
***
 
Här har vi ett destilleri som jag är relativt ny till. 
Första gången jag drack en Balblair var för drygt ett år sedan. Jag har smakat några stycken och tycker mig ha fått lite grepp om den.

Balblair ligger i högländerna, norr om Inverness, i krokarna kring Dalmore. Balblair har inte ett lika prominent rykte som de flesta andra destillerier och jag kan tänka mig att grannarna Dalmore och Clynelish drar de flesta av besökarna. Konsekvenserna av detta blir dock att priset blir ovanligt överenskomligt. Just nu t,ex finns en Balblair 1991 (buteljerad 2018) för ynka 1499kr på Systembolaget.

Om vi ska prata om regionskaraktärer (vilket enligt mig är 95% bullshit, men de svordomarna spar vi till ett annat inlägg) så står Balblair ut från den seriotypa höglandswhiskyn. Destilleriets karaktär är len och elegant (vissa skulle säga tunn). Jag finner mer likheter med Auchentoshan än med t.ex Clynelish, Ben Nevis, Pulteney m.fl. Med det sagt så tenderar whiskyn från Balblair att falla mig i smaken (till skillnad från Auchentoshan) och har definitivt fångat mitt intresse. Planen är faktiskt att besöka destilleriet i sommar.
 
En sak till vi behöver diskutera är givetvis förpackningen. Nog för att lådan är stämningsfull och flaskan är lika unik som den är snygg, men jag tänker främst på åldersangivelsen, or lack thereof. Balblair har valt att inte skriva ut åldern på sina flaskor utan ist namnge dem efter året whiskyn är destillerad. I detta fall är whiskyn destillerad 1990 och undertill kan man läsa att den är buteljerad 2017. Detta ger whiskyn en ålder på 26-27år, beroende på när på året den är destillerad/buteljerad. Vissa tycker att det är irriterande att inte veta hurvida whiskyn är 26 eller 27år, men personligen ser jag inte relevansen. Vi vet årtalen vilket i mina ögon är intressantare än hurvida den tekniskt sett är ett år hit eller dit. Destilleriet släpper givetvis fler än en batch av olika whiskys från samma år, och namnger dem därför med 1st release, 2nd release osv, beroende på vilken batch det är från respektive år.

För den observante betraktaren med falkögon så är bilden inte tagen i ett juligt Umeå. Bilden togs uppe på Mannen i Haukland i Norge, tidigare i augusti. Nog tjabblat om detta dock, let´s taste some whisky.
 
 
Balblair 1990
2nd release
Bourbon + Sherry casks.
46% ABV
Officiell buteljering.
 
Doft: Mmm, en medelfyllig, elegant doft. Den är inte "in your face" utan presenterar sig hövligt. Det är framför allt krämig vanilj och mandelmassa som dominerar, pyntat med rostad mandel och något sötsyrligt som torkad pomelo, som bryter av det tjocka lite. Lite rostad ek och röda bär. Med tiden kommer tidliga hallonbåtar och tävlar med vaniljen och mandelmassan.

Smak: En ganska lätt munkänsla med en viss bitterhet. Här syns sherryn lite mer i form av svarta vinbär och färska hallon. Det ligger lite varma kryddor i bakgrunden, som nejlika och muskot. Efter ett par sippar kommer tydlig apelsinolja och lite mint. Över lag är smaken ganska lätt och fräsch.
 
Avslutningsvis: Jag gillar verkligen den här, och för ca 1500kr var detta ett kap. Den är inte stor och maffig, men det finns det gott om annan whisky som är. Denna är lite mer återhållsam men är väldigt fin när man lärt känna den lite. Alla smaker är fina men de står inte och skriker åt dig, utan det blir lite som att lyssna på en bra låt på lite lägre volym.
 
VG
***

Balblair 1990 2nd