WhiskyWombat

Dags för Sveriges mest etablerade destilleri, Mackmyra.

De som känner mig vet att jag inte är ett stort fan av Mackmyra. Det handlar inte så mycket om bristande kvalitét (även om jag tycker att mycket av deras whisky är för ung) som en smaksak. Den faller mig generellt inte i smaken helt enkelt, även om vissa undantag finns.

 

Mackmyra gillar att experimentera ed olika fatlagringar (vilket jag aplåderar) vilket inte minst kan ses i deras Special-serie. Detta är det avslutande släppet i serien, nämligen nr 10. 

Svenskarna är, näst efter Finnarna, det mest kaffedrickande folket i världen och som en "svensk" prägel gjorde Mackmyra denna kaffelagring. Man har smaksatt maltsprit med lokalt rostade kaffebönor som man sedan mättade amerikanska ekfat med för att slutligen fylla faten med sin råsprit. Jag vet inte hur länge whiskyn har lagrats i "kaffefaten" men jag gissar (som med alla NAS-whiskys) att det inte är mer än 5-6 år.

Jag tycker om att Mackmyra vågar experimentera och kaffe-lagrad whisky känns som något jag inte får missa!

 

Doft: En frisk, lätt doft med inslag av hö. Den blir lite sötare med tiden, som plockar fram mycket gröna bananer och chokladsås samt lite citrus.

Smak: Väldigt lik doften. Gröna bananer, choklad med lite kaffe och nougat. Den smakar väldigt ung. Nötig eftersmak med bitter kakao. Det känns som att sista halvan av smaken saknas på något sätt. Whiskyn liksom försvinner i munnen.

Avslutningsvis: Jag får intrycket av att whiskyn är väldigt ung. Jag får inte alls så mycket kaffe och krydda som jag förväntat mig. En stor besvikelse tyvärr. Mest grön banan och bitter kakao. Jag hade förväntat mig något mer imponerande... något mer iögonfallande.