Miyagikyo 15

***

Ikväll sippar jag på japanskt destillat!
Japansk whisky har verkligen slagit igenom sedan jag började dricka whisky och "Den Stigande Solens Land" har verkligen gett den skotska malten konkurrens. Än så länge har japansk whisky alltid varit synonymt med kvalitét i mina ögon, och det är alltid något som fångar min uppmärksamhet. Tråkigt nog ser vi ständigt stigande priser (speciellt efter tsunamin 2011) och plånboken gråter varje gång det är dags att köpa en Yamazaki 18yo (han spelar död så fort jag ens tittar mot en Karuizawa).

Nåväl, malten för kvällen är 15 år gammal och kommer från Miyagikyo. Destilleriet ligger i Honshu, nära Sendai. Mestadelen av malten som produceras används i Nikkas blend-whisky och endast en liten del buteljeras som single malt. Detta har gjort att destilleriet har kommit lite i skymundan i jämförelse med systerdestilleriet Yoichi.
 
Miyagikyo producerar en lättare, elegantare (vissa skulle säga "femininare") malt än Yoichi, som har en lite robustare karaktär. Fler än en gång har jag hört liknelsen att Yoichi har en "highland-karaktär" medan Miyagikyo har en "lowland-karaktär".
 
Tidigare har jag smakat Miyagikyos NAS samt 12-åring och jag måste säga att detsilleriet håller hög kvalité så sin malt. Jag skulle beskriva stilen som  "flytande fruktsallad" som bara blir bättre med åren. Med detta i sinnet, samt att 15-åringen (om jag förstår det rätt) har en större andel sherrylagrad whisky än sina småsyskon, så är jag väldigt spänd på att få prova denna.
 
 
Miyagikyo 15yo
Officiell buteljering
45%
 
Doft: Parfymig och fruktig! Äppelmos, övermogna nachipäron, aprikoser och persikor. All frukt är färsk. Den har en härlig sötsyrlighet med ytterst lite krydda. Punchrussin smyger sig fram när den fått andats ett tag. Några droppar vatten bidrar med söt lime, vingummi och tjock vanilj. En väldigt len och komplex doft.
 
Smak: Sötsyrlig och väldigt fruktig... lite blommig. Päron, lite ananas med milt grönt jasminete. Även något som liknar citrongräs. Alkoholen är aningen stickig men inte för besvärande. Finnishen bjuder på övermogna gröna vindruvor, lite ek och liiiite lite aska.
 
Avslutningsvis: Detta är knappast ett stort maffigt sherrymonster ala GlenDronach, utan har mer subtila sherrynoter. Väldigt elegant. Om Wemyss hade lagt vantarna på den här skulle de förmodligen ha döpt den till "Japanese Orchard". Detta är i mina ögon ett perfekt sommarsmuttande! Den första referensen som kommer till minnet är GlenDronachs Saturnes Finnish. Dock är denna lättare och mer komplex. Alkoholen var dock lite vassare än förväntat. Doften är intensivare än smaken och den skulle nästan göra sig väl som parfym. Jag anser att det är värt att betala för kvalitét men i det här fallet är dock priset (ca 1400kr) lite i dyraste laget, tyvärr.
 
VG
***

Kommentera här: