GlenDronach #54
***
Inatt bådar slutet på min vita månad!
Den senaste månaden har gått i nykterhetens tecken. Nu när Norrland dagligen täcks av frost och kölden borrar in sig i kroppen kommer längtan efter en värmande sherrybomb i slutet av dagen. Nu när avhållsamheten är över (och man dessutom har UFC 193 att titta på) så är det tillfälle att slå på stort!
Ikväll blir det således dags att öppna ännu en GlenDronach single cask! Detta är nr 54, ett fat som många har prisat som ett av de bästa på flera år. Jag köpte 2st flaskor av denna när batch 11 släptes. Dock glömde jag att dokumentera detta i min lista av GlenDronach-buteljeringar, vilket ledde till att jag vid ett senare tillfälle köpte yttligare två flaskor. Att ha 4st flaskor av samma fat känns onekligen lite överflödigt, men på pappret så ser denna onekligen bra ut. En myndig single cask från innan destilleriet stängdes, lagrad på Oloroso-fat. Förväntningarna är minst sagt höga...
GlenDronach Single Cask 20yo
Oloroso Butt #54
Flaska 260/624, 56,6%
Batch 11
Doft: En silkeslen doft av massiva, aromatiska röda äpplen fyller näsan. Detta bakas in med ett berg av cognacsinlagda körsbär och näst intill övermogna jordgubbar. Så småningom kommer fylliga fikon och mustig espresso i bakgrunden. Vatten tar även fram lite rostad kokos. Helt enastående!
Smak: Mmmm, smaken är söt och djup. Körsbären från doften visar sig tillsammans med päron och fikon. Allt sveps vackert in i espresso och ingefära. Smaken bjuder på mer ek än vad doften antyder och ger en fin balans mellan frukt och kryddor. Med vatten blir den lite lenare och fruktigare, men får även en hint av kardemumma. Den utvecklas längre åt PX-hållet men behåller huvudsakligen oloroso-karaktären.
Avslutningsvis: Helt enastående! Denna överträffade mina redan höga förväntningar. Den är en explosion av söta frukter och mörka kryddor, som sannerligen värmer i höstkylan. Detta är själavård på hög nivå och ett varmt välkomnande tillbaka från avhållsamheten. Ännu ett typexempel på varför jag förälskade mig i GlenDronach och är onekligen ett föredömme för andra sherrybomber.
Tidigare tänkte jag att fyra flaskor av denna kändes överflödigt, nu undrar jag om det är tillräckligt...
***