Att köpa whisky till andra

***
 
Vi har (relativt) nyligen passerat julhelgen, och i mitt fall även nyligen passerat min födelsedag. I dessa generösa ge-mig-grejjer-tider har man som erkänd whiskynörd ofta ett av tre I-landsproblem.
Problem nr 1: Dina nära och kära har blivit avskräckta av din respektabla samling, svindlande nörderikunskaper samt totala frånvaro av ödmjukhet, vilket har lett till att de inte vågar köpa någon whisky till dig i present.
Problem nr 2: De gör ett tappert men ack så dåraktigt försök att chansa sig fram till en whisky att ge dig i present (aka, din framtida bjudwhisky).
Problem nr 3: Du får tusen förfrågningar på förslag och alternativ, vilket gör att du får något du gillar men tar bort lite av det glada överraskningsmomentet när man öppnar sin kluckande present.
 
Jag har tur nog att lida av det 3e.
Nu inför jul och födelsedagen fick jag förfrågan av min bror att skicka lite förslag på whisky i olika prisklasser som jag ville ha. Jag gav honom lite förslag med den passiv-agressiva noteringen att jag har skrivit ett dokument med instruktioner på hur man köper whisky till mig. Han svarade med den irriterande logiska comebacken att "det har ju inte jag tillgång till...."
 
Så efter en löjligt lång introduktion kommer jag till min poäng.... här har ni en fingervisning på hur man köper whisky som present till någon.
 

Till spritdrickaren (aka, min farsa):
När jag säger "spritdrickaren" syftar jag inte på alkoholmissbrukare, jag syftar på den som vill ha något starkare ibland och inte bryr sig jättemycket om hur det smakar. Dessa människor är anledningen att du har en "bjudwhisky" hemma. Sattsa på nått som har en snygglåda och/eller flaska. Tänk visuellt och ekonomiskt..... kolla gärna om de gillar rök eller ej innan.

Till en whiskynöööörd:
Det finns ett genomgående tema som gäller för mer eller mindre alla whiskynördar, en generell whisky-ABCD.
A: Står för "age-statment". Generellt gillar nööööördar som mig att whiskyn har en åldersangivelse. Det betyder inte att allt utan ålder är dåligt, det betyder inte att det måste vara en hög ålder. Det handlar helt enkelt om öppenhet och respekt för oss som kunder. Det är inte den viktigaste punkten på listan, men det är alltid uppskattat.
B: Står för "bottling-strength". Den minsta lagliga alkoholhalten för whisky är 40% och om man buteljerar över 46% har whiskyn även möjlighet att vara okylfiltrerad. 46% är uppskattat, men "cask strength" (alltså outspädd) är alltid roligast.
C: Står för "chill-filtering"... eller snarare "unchillfilterd" (men ABUD låter inte lika bra). När en whisky kylfiltreras tar man bort estrar och oljor, och därmed även smak. Ingen whiskynörd vill ha kylfiltrerad whisky om man får välja. Det står dock bara om en whisky INTE är kylfiltrerad, så om det inte står "unchillfilterd" på etiketten så är den kylfiltrerad tills motsatsen bevisad.
D: Står för "dye", alltså färgning. Naturlig färg är alltid sexigast. Kolla efter orden "natural colour" på etiketten.
 
Där har vi de universala tumreglerna för hur man köper whisky som en present. Jag kan dock inte understryka nog, vikten av att HA LITE KOLL på vad personen gillar. Den regeln trumpar ABCD-regeln! B och C trumpar dessutom A och D.
Överlag är det ganska träffsäkert att anta att något med "finest scotch whisky", "deluxe" eller "special reserve" på etiketten är platt budgetwhisky.
 
Till en miiiiiiiiiiiig:
Speaking of att ha koll.... här nedan kommer mer specifika punkter för att köpa whisky till just MIG.

Jag tenderar att gilla destillerierna GlenDronach, Ben Nevis, Glengoyne, Hakushu, Miyagikyo, Bunnahabhain, Smögen och Lagavulin. Destillerier som Balblair, Glen Garioch, Ledaig och Clynelish är alltid intressanta.
 
Jag tenderar att ha svalare känslor för destillerier som Caol Ila, Bowmore, Dalmore, Auchantoshan, High Coast Destillery och Glen Scotia. Jag gillar i regel inte bourbon speciellt mycket och allt från Canada betraktas med högsta skeptecism.
 
Det är alltid spännande med single casks samt buteljeringar från självständiga buteljerare (tex Blackadder, Adelphi och Cadenheads). Destilleriexklusiva buteljeringar och handbuteljerade flaskor är ALLTID väldigt, väldigt uppskattade! Likaså obskyra flaskor som specialbuteljerats för en klubb eller återförsäljare.
 
Om det inte har uppdagats på bloggen än så föredrar jag verkligen sherrylagrad whisky, men rökskadat är tametusan fint det också. Portvinslagrade whiskys är oftast lite av ett gamble och romlagrade whiskys har hitills nästan uteslutande varit floppar.
 
Sådär ja, nu har ni ingen ursäkt för att köpa crappy presenter till någon/mig igen. Så feel free att vifta med det här inlägget nästa gång det nalkas presenter!
You are welcome world...
 
***

Kommentarer:

1 Per:

skriven

Hur förvarar du din whisky?
Har problem med korkar som torkar.

Med vänlig hälsning,

Per Örtenblad

Svar: Hej Per.Jag har whiskyn stående i ett förråd som håller förhållandevis jämn temperatur året runt. Idealt bör whiskyn stå mörkt och svalt utan temperaturskiftningar, och utan alltför torr luft. Om du har lyxen att kunna kontrollera luftfuktighet och temperatur för din samling är det perfekt, annars är det bara att förvara flaskorna så gott du kan.
Jag vet att det är populärt att samlare vänder sina flaskor för att fukta korkarna med jämna mellanrum. Jag gör inte detta, eftersom det är alkoholen i whiskyn som är dåligt för korken, så jag ser inte "korkblötningen" som något eftersträvansvärt. Jag har i regel inga problem med torkade korkar, men du får själv avgöra om "korkblötande" verkar vara nått för dig.
Hoppas det var svar på din fråga :)
WhiskyWombat

Kommentera här: