WhiskyWombat

 

Låt mig presentera The Gauldrons från Douglas Laings "Regional Malts"-serie. Som jag nämt tidigare så består serien av 6 olika buteljeringar, en för varje whiskyregion (om Islands var en officiell region), där man blandar whisky från destillerier i respektive region. The Gauldrions representerar Campbeltown, vilket möjliggör komponenter från tre destillerier; Springbank, Glengyle och Glen Scotia. Eftersom folk kastar sig efter Springbank och Glengyle inte producerar särskillt mycket så gissar jag att det är överhängande Glen Scotia i denna blandning. 

 

Detta är batch 2 av en limiterad version av The Gauldrions, slutlagrad på sherryfat. Senast jag smakade den vanliga Gauldrons så.... ja, den fångade mig inte så att säga. Jag tänkte dock att allt har potential att bli bättre med lite sherryfat, så jag bestämde mig för att de denna en chans. Jag har inte den blekaste vad den kostade i butik men jag vann den som en del av ett auktionspaket där jag räknar på ca 700kr för den.

 

Jag vet att The Gauldrions är en av de mest populära av Douglas Laings regional malts, iaf bland erfarna whiskydrickare. Det tror jag har, iaf delvis, med två anledningar att göra. 1, det är den enda buteljeringen som inte har en "cartoonig" maskot på sig. Visst visst, den har en spindel, men om ni har sett de andra buteljeringarna så förstår ni vad jag menar. 2, Campbelltown är en region som entusiaster i regel älskar. Personligen tycker jag att Campbelltowns whiskys kan vara allt ifrån tråkiga till trevliga, men det är inget jag blir upphetsad av. Jag har således inga höga förväntningar på denna men det blir kul att prova den. 

 

 

Doft: Doften är medelstor men väldigt oljig. Då menar jag inte oljig som oljiga trasor i en verkstad men doften har en oljig textur i näsan som nästan sträcker sig mot umami på något sätt. Jag hittar absolut noter av ny gummistövel och nougatkräm. Den har en röd fruktighet som får mig att tänka på röda äppelskal och apelsinmarmelad. Till och från puffar det fram lite mjukt kaffe också, vilket verkligen kompletterar och ger extra fyllighet på ett fint sätt.
Den här whiskyn är ett prektexempel på hur doften kan förändras beroende på var i glaset du har näsan. När näsan är mitt i glaset så känner jag tydlig gummistövel, fänkål och nougat, men om jag sätter näsan försiktigt mot nedre kanten av glaset så kommer mycket mer röd frukt fram.

 

Smak: Smaken är fyllig och kommer direkt, utan uppbyggnad. Till en början är den påtagligt söt och det finns en nästan mjölig textur till whiskyn, som när man äter mjöliga äpplen. Detta tycks, logiskt nog, framhäva smaken av röda äpplen. Sötman lyfter fram nutella men mojnar av ju längre du har den i munnen. När sötman sjuker blir nutellan mer salta nötter, fänkål och en rätt mysig maltighet.

Den känns ganska salt och maritim, främst på finishen, där en gröna, lätt lakritsliknande fänkålen lyser mest.

 

Avslutningsvis: Något som stör mig med den här whiskyn, som jag har svårt att förbise, är att beroende på vad du har ätit innan få kommer en tydlig not av humle in i både doft och smak. Har du precis druckit kaffe så sitter du säkert, men om du  ätit eller druckit något sött (marmeladmacka, frukt, pulled pork med BBQ-sås etc) så kommer verkligen humlen fram, vilket jag inte riktigt gillar. Vissa skyr gummistövel-noten som pesten medan jag tycker att den kan vara ganska trevlig i rätt mängd och tillfälle. Jag tänker att både humlen och gummistöveln är något som kan ses om "off-notes" så jag tror att betyget på whiskyn kan variera stort beroende på vem man frågar. Det är en whisky som ändrar karaktär från dag till dag. Ibland känner jag bara humle och marmelad, Ibland är den full av röd frukt och vanilj och vissa dagar känns den riktigt fräsch där fänkålen och röda äpplen verkligen "run the show". Jag tycker att whiskyn är väldigt intressant, eftersom den generellt börjar sött och fruktigt i munnen men utvecklas stadigt åt det torrare hållet. Den whiskyn du sväljer är inte samma whisky som du hällde i munnen. Whiskyn har även tydlig textur, både i doft och smak, vilket jag alltid ser som något possitivt. Sammanlagt så är det ganska svårt att slå fast ett omdömme. Det här skulle vara en väldigt lärorik whisky för många tror jag, och jag skulle verkligen rekommendera alla att prova den om man får chansen. Den visar exempel på komplexitet, hur en whisky förändras i munnen, hur det du ätit/druckit innan påverkar whiskyn samt hur det spelar roll var i glaset man luktar. Jag är väldigt nöjd att jag köpte en flaska men när flaskan är slut är jag helt klart redo att gå vidare.